Högsta Förvaltningsdomstolen har i en färsk dom beslutat att personer som kommer till Sverige och får asyl och – utan krav på dokumentation – hävdar att de är minderåriga och föräldralösa ska ha rätt till 3000 kr per månad i efterlevandestöd från dag ett de sätter sin fot här.
En påstått ensamkommande föräldralös flykting från Kongo ansökte 2008 om barnpension och efterlevandestöd. Försäkringskassan och förvaltningsrätten avslog ansökan varefter mannen överklagade till Högsta Förvaltningsdomstolen som nu ändrat besluten från lägre instanser och dömt till mannens fördel. Detta trots att även pensionsmyndigheten har avstyrkt att mannen ska få efterlevandestöd.
Den unge mannen har inte kunnat bevisa hur eller när hans föräldrar ska ha dött eller deras identitet. Högsta Förvaltningsdomstolen skriver i motiveringen till beslutet bland annat följande:
Enligt 7 kap. 6 § EPL har efterlevande till en person som har försvunnit rätt till efterlevandestöd till barn om det kan antas att den försvunna personen har avlidit. De ursprungliga förarbetena till bestämmelsen ger som exempel på situationer när paragrafen kan tillämpas försvinnanden i samband med olyckor eller naturkatastrofer men öppnar också för en tillämpning i andra fall.
Förhållandena i områden som präglas av flyktingströmmar från krigsdrabbade länder kan enligt Högsta förvaltningsdomstolens mening vara jämförbara med sådana situationer som nämns i förarbetena (jfr även uttalandena i propositionen med förslag till nya regler om dödförklaring, prop. 2004/05:88 s. 26). Det beviskrav som uppställs i paragrafen är att det kan antas att den försvunna personen har avlidit. I ett fall som det förevarande får beviskravet anses omfatta såväl dödsfallet som släktskapet.
Domstolen konstaterar vidare att efterlevandestöd till barn är en så kallad bosättningsbaserad försäkring. Eftersom mannen är bosatt i Sverige och har permanent uppehållstillstånd här ska han alltså anses omfattas av försäkringen. Detta har också varigt ostridigt i målet, dvs motparten har inte ifrågasatt den omständigheten.
Vad frågan gällt är i stället vilka krav på utredning om släktskap och dödsfall för föräldrarna som kan krävas när dokument som motsvarar dödsfallsintyg och släktutredning inte går att få fram.
Domstolen sänker genom sitt beslut dessa krav till i princip inga alls utöver en försäkran på heder och samvete från mannen/förmånstagaren.
Mannen får nu därför rätt till efterlevandestöd retroaktivt sedan han kom till Sverige. Bidraget är idag 2966 kr per månad.
http://www.pensionsmyndigheten.se/Barnpension.html
Fram till dags dato rör det sig således om totalt cirka 200.000 kr. Det bör här också nämnas att man i detta sammanhang inte med automatik upphör att vara barn när man fyllt 18 år. Om den stödberättigade exempelvis studerar kan vederbörande betraktas som barn i ytterligare flera år efter uppnådd myndighetsålder och därmed fortsatt erhålla efterlevandestöd.
Detta faktum tillsammans med omständigheten att många “ensamkommande” uppger en väsentligt lägre ålder än den verkliga medför att efterlevandestöd som barn kan erhållas långt upp i mogen ålder.
Någon barnpension blev det däremot inte, vilket domstolen motiverar med att barnpension i motsats till efterlevandestöd inte är en bosättningsbaserad utan en arbetsbaserad försäkring som är relaterad till de inkomster som den avlidne har haft. Eftersom mannens föräldrar inte har omfattats av socialförsäkringen i Sverige kan han inte erhålla barnpension efter dem.
Domen är prejudicerande och öppnar således för att alla som kommit till Sverige och påstått att de är minderåriga och att deras föräldrar är avlidna kan vara berättigade till retroaktivt efterlevandestöd från den dag de satte sin fot i Sverige. Det framgår inte av den aktuella domen eller av annan information som Avpixlat tagit del av huruvida den som felaktigt erhållit efterlevandestöd kan bli återbetalningsskyldig.
I normalfallet är detta en icke-fråga eftersom efterlevandestöd i allmänhet betalas ut till den vars föräldrar, genom dödsfallsintyg och släktutredning, är konstaterat avlidna.
När det gäller “ensamkommande flyktingbarn” händer det dock inte sällan att såväl föräldrar som andra släktingar mirakulöst dyker upp efter att den “ensamkommande” beviljats permanent uppehållstillstånd i Sverige och som då förstås vill återförenas med sitt barn i det generösa Sverige och inte i hemlandet.
Vad som i det fallet sker med redan beslutat och utbetalt efterlevandestöd är oklart. Eftersom vi här talar om en “utsatt grupp” kan man dock gissa att det inte kommer att bli fråga om några återbetalningskrav då detta sannolikt skulle anses kunna motverka den “ensamkommandes” förutsättningar för en lyckad integrering i det svenska samhället.
En annan fråga är hur våra rikspolitiker kommer att agera utifrån det faktum att Högsta Förvaltningsdomstolen avslår ansökan om barnpension.
Det kan finnas anledning att hålla utkik efter riksdagsmotioner från partier som säger sig stå upp för “alla människors lika värde” och som utifrån den utgångspunkten kräver en lagändring så att “ensamkommande flyktingbarn” kan komma i åtnjutande också av detta skattefinansierade svenska försäkringsskydd, så att “grupp inte ställs mot grupp”.
Domen i sin helhet kan läsas här i nedanstående länk:
http://avpixlat.info/migileaks/wp-content/uploads/2013/10/Ensamkommande-får-efterlevandestöd-till-barn.pdf
Referens: http://avpixlat.info/2013/10/13/ensamkommande-far-ratt-till-efterlevandestod/
FAKTA PÅ SKATTEFRIA BIDRAG FÖR INVANDRARE, SAMT KOSTNADER FÖR FLYKTINGPOLITIKEN, ÄFS (ÄLDREFÖRSÖRJNINGSSTÖD) FÖR INVANDRARE SOM ÄVEN ÄR SKATTEFRITT.
http://ladycobra.wordpress.com/2012/12/18/sveriges-ekonomi-och-okade-kostnader-for-invandringen/
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar